Utan kraft ingen tillverkning

Industrialisering Tyresö
Nyfors i Tyresö var ett centrum för verkstäder och små fabriker under hundratals år. Men när industrialiseringen kom till Stockholm så försvann tillverkningen istället för att växa. Vi hittar förklaringen i kraften som används till verkstäderna.

Vattenkraft som är starkare än muskler

Före industrialiseringen tillverkade människor det mesta för hand. När muskelkraften från människor och hästar inte räckte var det bra att kunna använda den starkare kraften från vind och vatten. Kraften användes för att få enorma hjul av sten att snurra och mala säd till mjöl eller att få stora hammare att banka på metall. 

Tyresö har vattenkraft

Titta på kartan från 1748, där syns sjön Drevviken längst till vänster. Därifrån tar sig vattnet genom flera sjöar och vattendrag ut till Kalvfjärden i Östersjön. Höjdskillnaden är totalt 20 meter. Mellan sjön Tyresö-Flaten och Albysjön forsade vattnet som allra bäst. Sådana ställen är ovanliga i den här delen av landet men Tyresös vattenkraft var bland de bästa i hela Stockholms Län. 

Industrialiseringen mördade industrierna vid Nyfors

Vad hände med tillverkningen i Nyfors när industrialiseringen startade? Växte det här gamla industriområdet och blev ett stort centrum för tillverkning? Nej, det blev faktiskt tvärtom. Under industrialiseringen på 1800-talet började ångmaskiner användas som kraftkälla. Då kunde tillverkningen flytta till andra platser, där det var lättare att transportera varor. I Tyresö fanns inga järnvägar och hamnar, så tillverkningen i Nyfors konkurrerades ut. 

En annan orsak var att kraften från vatten nu kunde omvandlas till el istället, och skickas i ledningar till platser som låg nära transporter eller där det fanns arbetskraft. Den sista sågen i Nyfors drevs mellan 1925 och 1936. Det finns fortfarande ett litet vattenkraftverk på platsen. Men det mesta av elen som Tyresöborna får när de stoppar en kontakt i väggen kommer från annat håll, till exempel från de stora vattenkraftverken i Norrland.

Gammal handritad karta.

Karta från 1748 som visar godset Tyresös ägor. Lantmäteriet.

Samtala och fundera

  1. Vilka uppfinningar bidrog till att konkurrera ut Nyfors?
  2. Vad hade Tyresö kunnat göra annorlunda för att få dit industrialiseringen?
  3. Tror du att Tyresö sett annorlunda ut idag om en järnväg hade dragits genom Tyresö i mitten av 1800-talet?
  4. Kolla närmare på kartan från 1748 och jämför med en modern karta över Tyresö. Vad är likt och vad är olikt?

Testa din förståelse

4 snabba frågor

Testa dig själv!

Starta quizet

Källmaterial som berör Nyfors

Svartvitt fotografi, stort trähus, i bakgrunden vy över vatten.
Tyresö 1940
Svartvitt fotografi, stort trähus i skogsbacke.
Tyresö 1933
Gammal handritad karta.
Tyresö 1906
Gammal handritad karta.
Tyresö 1806